Lita inte alltid på din GPS

Lita inte blint på GPSen

Tänk efter själv.
Är det rimligt att åka den här vägen?

Veckan innan vi skulle gå på semestern från Skönsmons Fritidsgård, så gjorde vi en dagsutflykt. Gårdspersonalen hade lyckats ragga ihop ett 10-tal sommarlovslediga ungdomar till en färd till Hudik Go Cart-centrum.

Vi åkte i en minibuss och en personbil. Chauffören i personbilen hade tagit fram fakta på datorn vart vi skulle. Men vi i bussen visste ingenting, men skulle klara oss själva. Så grabbarna i framsätet hade en ny mobil med inbyggd GPS. Stolta som tuppar skulle de visa oss hur bra den var att använda.

När vi kommer fram till Harmånger säjer den ”sväng vänster”. Vi lyder, och upptäcker bara att där finns Harmånger centrum. Vänder och funderar, ser våra kompisar susa förbi på E4-an. Vi skulle ha svängt höger från E4-an, sagt och gjort vi korsar E4-an och hittar en smal, krokig, kurvig asfalterad väg. Om 10 minuter skall vi vara framme enligt GPS-en, säjer den gång på gång. Vi får i alla fall se en vacker svensk sommar natur. Gröna ängar och djur i hagarna. Efter c:a 30-40 minuter kommer vi fram! Då är våra vänner i personbilen lagom less att vänta.

Väl framme hade vi roligt några timmar med att köra Go Cart, trevlig personal, bra bana. Några av grabbarna glömde att bromsa, så både de stötupptagande bildäcken och gräsmattan fick besök. Go Carten liknade en gräsklippare, gräs både här och där. Efter avslutande tävlingsheat blev alla ”belönade” med pizza. De fem bästa fick också en medalj. Hemfärden klarade vi utan GPS-fakta!

Zaedi Danielsson

En betraktelse av en busstur

En tidig vårmorgon sätter jag mig som vanligt på bussen för att ta mig till jobbet, en resa på c:a 7 km. På Navet (busstation i Sundsvall) är det som vanligt en man med gul varseljacka som plockar skräp efter de som inte orkar gå fram till papperskorgen eller askfaten. Därefter kommer sopmaskinen. Bussen startar och svänger av upp på Tivolibacken men där var det en lång kö p. g. a. vägarbete.

Vägarbete

Vägarbete pågår

Jag hör många suckar och stönande från mina medresenärer och vet av erfarenhet att det stönas och klagas lika mycket i de bilar som fastnat i kön.

Alltid när jag åker med bil eller buss spelar ingen roll så jämras och klagas det när man blir tvungen att köra sakta eller vänta för att det pågår vägarbete. Detsamma gäller när vägarna är i dåligt skick och min fråga blir ska vi låta vägarna vara utan skötsel eller acceptera utan gnäll att vägar behöver lagas och rustas upp?

Givetvis handlar det inte om de som läser Ratta Ren för de har förståelse för detta och tar alltid hänsyn till vägarbetarna. Resan fortsätter och nedanför Norrliden är alla träd fantastiskt gröna och genom fönstret mittemot kan jag se ut över vattnet i hamnen som är alldeles stilla. Vidare upp mot Haga och i trädgårdarna har syrenerna i sin färgprakt lila, vita och rosa nyss slagit ut. Bussen svänger upp genom Bosvedjan där det bland skogsdungarna kan skådas lupiner. Sista biten mellan de ljust gröna björkarna är marken täckt av vitsippor som egentligen borde ha blommat över men envisas med att blomma vidare. Snart dags att stiga av och gå några 100 meter längs med dikeskanterna fulla av tussilago. Vi hann alla fram i tid trots kön. Det är härligt att åka kollektivt och verkligen kunna se sig omkring. Jag tycker att kollektivtrafiken ska utökas, gå till även de platser som ligger en bit utanför centrum. Att det borde finnas mindre bussar som tog oss från affären och fraktade både oss och våra tunga matkassar nära våra hem. Då skulle bilen vara något som vi bara behöver använda till speciella utflykter och kanske lite mer äventyrliga resor. Det vore bra både för miljön, spara olyckor med personskador och som extra bonus möjligheten att njuta av omgivningarna.
Gunilla Lindskog

Bilen en fantastisk kompis

En klar majoritet av våra politiker oavsett om de är kommun, landstingspolitiker eller sitter i Riksdagen vill att vi satsar på kollektivtrafiken. Länstrafiken som i vårt län benämns Din tur instämmer i detta. (Kanske borde det heta Din otur?).

Bor man i stans centrum fungerar det ganska bra med att åka kollektivt förutsatt att man inte börjar arbeta kl. 06.00 på morgonen vilket många gör. På helgerna utgår länstrafiken från att alla är lediga eller att de som jobbar inte startar sitt arbete före halv tio. Tydligen har politiker och länstrafiken aldrig mött sådana personer som även på helger måste gå upp i ottan för att sköta sitt jobb.

Om man vill bo en bit utanför stadskärnan är kollektivtrafiken rent ut sagt usel. Ett bra exempel på hur man styr verksamheten bort från landsbygden är Skönvik. Förut (för cirka 3 år sedan) passerade Timråbussarna förbi Skönviksbacken och turerna gick bra tider. Vi var ett stort antal som steg på bussen tidigt på morgonen och även många som åkte på kvällarna.

Det bestämdes under sensommaren att det inte skulle gå några bussar till Skönvik. Detta beslut gjorde att många Skönviksbor flyttade närmare stan. Efter en proteststorm satte man åter in bussar till Skönvik men vid den tidpunkten hade flera personer redan flyttat. Nu efter ytterligare ett och ett halvt år drar man in bussarna till Skönvik igen! Orsaken påstas vara ett för dåligt underlag. Ett utmärkt exempel på hur man låtsas lyssna och ta till sig protester och därefter styra så det blir som Länstrafiken/politiker vill ha det. Manipulation kallar jag det.

Ännu sämre är det med möjligheten att åka kommunalt om du t. ex. bor i Kovland, Laggarberg eller Essvik. Om man tillhör den sorten som vill bada i havet under sommaren är det i stort sett omöjligt att ta sig till badplatserna runt om med kollektivtrafiken.

Det finns de som anser att kollektivtrafiken ska vara helt gratis. Jag betalar gärna en rimlig avgift om kollektivtrafiken erbjuder mig möjligheter att fungera både i vardag och på helger. Kan till och med tänka mig att kosta på mig en taxi på julaftonskväll så att busschaufförerna får ledigt. Bilen, en miljöbov är ett fordon som är nödvändigt för att klara av vardagen.

Bilen ger oss frihet att planera och styra vår tid och att kunna välja var vi vill bo, vad vi vill vara på fritiden och vilket arbete vi kan ta. Fram för att kollektivtrafiken blir en reell ersättare för bilen. Fram för att behovet av bil minskar så att vi bidrar till ett renare klimat.

Gunilla Lindskog

Kompentensutveckling

Föreningen Fruktdrycker och jag har en historia tillsammans. Jag har varit med och bjudit på smakprov under rätt många år nu och faktiskt deltagit i en introduktionsdag i självaste Systembolagets vinprovningsrum (för andra än den egna personalen!). Det tillfället gav mersmak och jag har regelbundet köpt och testat nyheter inom segmentet Alkoholfritt i butikerna. Det har gjort att jag känt mig rätt säker på vad som passar till vad och kunnat försöka mig på lite råd till de som funderat. Självklart att jag har hittat mina favoriter bland dryckerna och i det fasta sortimentet är det utan tvekan Billabong! Den passar genomgående till förrätt (räkcocktail kanske), varmrätt (en fin köttbit) och till önskedesserten chokladtårta. För utom dessa användningsområden är den perfekt som välkomstdryck, blandad i bål eller ”on the rocks” och då gärna smaksatta isbitar! Det finns få tillfällen då medlemmar och styrelse (finns en för hela Sverige) möts. Det är nog bara på de utbildningsdagar som hålls vid få tillfällen under åren. Nu senast bad jag min styrelse om en kompetensutvecklingsdag då Föreningen Fruktdryckergav en utbildningsdag i Stockholm. Dit kommer folk från hela landet för att lyssna på professionella mat- och dryckmänniskor. Det finns också en hemlig gäst med vid dessa tillfällen. Den här gången var det en sommelier som utbildats vid bl. a. Grythyttan.

Alkoholfritt från Jämtlands vingård, "Bara Blåbär"


Killen upptäckte att det inte fanns tillnärmelsevis tillräckligt med alternativ till mängden vin och öl i Systembolagets annars så heltäckande sortiment. Han hittade en tillverkare i England som gav honom impulsen att se över dennes sortiment. Där finns det en mängd varierande drycker som han nu importerar och bjöd oss på! Här vill jag bara påpeka att en av damerna som deltog i utbildningsdagen inte smakade på mer än någon enstaka dryck. Vi får inte glömma även om vi säger att dryckerna är alkoholfria så är det en sanning med modifikation: de flesta innehåller 0,5 volymprocent. Detta lilla innehåll räcker för att kicka igång en ”torrlagd” tidigare missbrukare. Detta var killen nog inte riktigt medveten om så det blev rätt många flaskor som passerade damen i fråga utan att något smakprovs togs. Dock vill jag ge lite tips till Systembolaget att ta in fler av de drycker han visade upp. Idag finns där endast en Shanty som är helt OK, men det finns flera sorter att fundera över.

Jag hade med mig endast en av republikens drycker, den famösa ”Bara Blåbär” från Jämtlands Vingård men jag gjorde stort väsen över den! Ingen fick smaka, bara höra hur bra den är! Troligen så lyssnade man och förhoppningsvis tar man själv kontakt med Vingården för att försöka få hem drycken. Som alltid kommer man hem med lite nya ideer och hoppas att man själv lämnat något bestående intryck efter sig! Nu skall vi bara hoppas att det kommer mer pengar till Föreningen så att vi som jobbar med provsmakningar ute i landet gemensamt kan få testa nyheter i sortimentet; det kom en hel del nytt 1 oktober!

Kanslisten

Protester mot rattfylleridom

Arbetarbladet GÄVLE 14/10-2011

Ove Sandert Ordf. Gävle MHF

Båda i bilen var bevisligen berusade. En av dem körde bevisligen bilen. Ändå dömdes ingen av dem för rattfylleri. Den uppmärksammade domen får nu Gävleavdelningen av Motormännens helnykterhetsförening, MHF att kräva en förklaring från Gävle tingsrätt. B Ove Sandert. – Det blir helt fel signaler mot samhället, säger ordföranden Ove Sandert. Arbetarbladet har tidigare berättat om domen. I mars buskörde två berusade killar en bil på Brynäs. Båda erkänner att de hade druckit 12-14 starköl var. En av dem erkände medhjälp till rattfylleri, det vill säga att han lät den andre köra fast han visste att han var full. Ett nyktert vittne som såg dem kliva ur bilen säger också att det var den personen som körde. Men denne i sin hävdade i rättegången att det var den andre som körde. Och tingsrätten tyckte att polisutredningen var för dålig för att det skulle gå att tillräckligt säkert avgöra vem av dem som körde. Det var inte utrett om vittnet stått 15 meter från platsen, eller 100 meter. Det är oklart hur mörkt det var på platsen och om marken var så ojämn att det gick att ta fel på hur långa personerna var. Ingen polis var kallad som vittne till rätten. Det blev en frikännande dom, men med minsta möjliga marginal. Både domaren och en av nämndemännen ville fälla. De två övriga i nämnden ville fria, och då gäller den lindrigaste utgången. Målet är nu överklagat och ska avgöras i hovrätten i december. Då är en polis kallad att vittna. Men MHF går nu ut i ett hårt angrepp på Gävle tingsrätts dom. Ännu ett fall där gärningsmännen omhuldas och hanteras med silkesvantar, skriver man i ett öppet brev till tingsrätten där man begär en förklaring. Ove Sandert tycker att båda kunde ha dömts för fylleriet, på samma sätt som det sker i en del andra fall när gärningsmän begår brott i samförstånd.

– Tänk om de hade kört ihjäl någon. Ska de då gå fria för att de skyller på varandra?
undrar Ove Sandert

[Red. anm.]
Namnet är Motorförarnas HelnykterhetsFörbund, även kvinnor kör bil och är med i MHF!

Lokalproducerat

Den parollen har vi hört allt mer under senare år. Syftet med lokalproducerat är vad jag förstår att minska transporterna av bl. a. livsmedel. Veckan efter midsommar hade jag förmånen att närvara vid IOGT-NTO-rörelsens kongresser i Åre. På torsdagkvällen var vi på en av de många aktiviteter som erbjöds, midnattskonsert i Duveds kyrka. Där fick vi lyssna till Imber & Johnny Wiktorsson och Sonny Vallentin som erbjöd oss en fantastisk fin stund med Elvis gospel och operamusik. Väl hemkommen till Hotellet kändes det som att en kaffe och ostmacka skulle sitta fint för att kontemplera en stund före natti natti. I hotellobbyn såldes diverse produkter, bl. a. sallad, stora smörgåsar och små ostfrallor. En snabbkaffe och liten ostfralla fick bli kvällsvarden. När vi sitter i lobbyn tittar jag på frallans etikett. Där står bäst före datum, samt vart den kommer ifrån. Jämtland som är framgångsrik på lokalproducerat och har många små bröd-, ost- och köttproducenter. Det finns till och med en akademi kring lokalproducerat, foodofjamtland.se När jag analyserar etiketten ytterligare ser jag att ostmackan är producerad i Timrå. Här har en ostfralla åkt från kust till fjäll en sträcka på 30 mil. Man tycker att hotellet själv kan fixa en enkel ostfralla med ost och paprikabit. Men så klart att i skenet av att mjölken åker mil efter mil från producent till mejeri och åter till konsumenten. Funderar lite över hur vår mat åkt runt i landet? Men det är konsumenterna som bestämmer hur vi ha vår mat, billigt men obra.
Mats Danielsson