Besök hos MA i Stjördal

Många mil blev det men det var det värt!
Att möta andra är alltid intressant och det blev ett bra möte mellan oss och MA.
Vid ankomsten till hotellet mötte jag någon som omedelbart kände igen mig från Tempelriddarnas konvent i Sundsvall för tre år sedan.
Där ser man vad frisyr-byte hjälper lite!
MA fungerar på ungefär samma sätt som MHF: en organisation som ”slåss” för nykterhet i Sverige/rusfrihet i Norge. Det är självklart vad vi menar med nykterhet i Sverige och den norska motsvarigheten, rusfrihet, är kanske än tydligare. Här står den för en frihet från all påverkan av alkohol, narkotika och läkemedel i trafiken. Funderar om inte stor glädje kan ge ett litet ”rus” så vi får väl inte vara så där onaturligt glada! Skämt åsido så har vi nog alla klart för oss vad som gäller.
I Norge finns Trygg Trafik som enklast är en norsk motsvarighet till ”Säker Trafik” i Sverige. De presenterade sina arbetsområden och hade en liten tävling där till och med jag hade turen att ha så många rätt att jag vann en T-shirt, trots att det handlade om Norge. Det säger väl en del om hur lika vi är och hur lika förhållandena är i trafiken. Dock dör det betydligt färre i Norge vilket enkelt kan förklaras med betydligt lägre hastigheter än i Sverige.
MA:s ledning, representerad av Ann-Cathrin Becken som också deltog i MHFs sista Förbundsårsmöte i Göteborg, talade om hur det ligger till med alkolåsen i Norge. Där ligger vi nog lite före och kanske tack vare alla visningar av alkolås-släp land och rike runt. MA har två bilar som utrustats med alkolås och åker runt och visar upp sig. Tänk om vi som har använt släpen så pass intensivt att det idag är en självklarhet med alkolås, kunde hyra ut släpen till MA! Det är inga svårigheter att översätta bedömningarna till norska och ha samma koncept där som här.

Förslaget har jag överlämnat till förbundskansli-företrädare i MHFs projektgrupp så vi får väl se vem som får äran för den idéen… Det behövs kanske att en karl framför den: det har jag varit med om förr.
När det gäller medlemsvärvning har MA lika svårt som vi: det är svårt att ens fråga. Min erfarenhet från avdelningarnas årsmöten och de som fått utmärkelser för långvarigt medlemskap är att det faktiskt var någon som frågade dem om de ville vara med! Det är dags att fråga igen.
Underligt nog så frågade inte jag om någon av de norska deltagarna ville vara med i MHF och inte heller frågade någon mig om jag ville vara med i MA… ? Undrar varför? Tror inte att MHF har något förbud mot medlemmar bosatta i annat land… Det måste utredas!!!
MA har också funderingar på hur deras organisation kommer att behöva se ut framledes. Skall de ha en liknande vår eller skall de avstå från mellanledet region? Idag har man regionrepresentanter utan egen budget och utan egna anställda vad jag kunde förstå.
De har också svårt, precis som vi, att få lokala deltagare i centrala aktiviteter, motsvarande våra projekt. Engagemanget behövs hos MA likaväl som hos oss.
Tyvärr kommer vi inte att möta MA på det sätt vi sett fram emot i sommar. Men det är tänkbart att vår region får medel under hösten.
MHF centralt har tagit till sig idén om gränsöverskridande möten och gör ett besök själva före sommar-semestern så vi får väl avvakta.
Jag tror nog att när vi möts igen, och är flera från båda hållen, att vi får med oss än mer erfarenheter och att vi också kan ge MA några bra idéer att spinna vidare på.