Miljöbil

De flesta som reser kan inte tänka sig att behöva ha olika transportmedel beroende på vart man tar sig eller hur långt man avser resa. Dagens bilar som drivs av flytande bränslen (bensin/diesel) kan ju tankas på vägen vid stationer som finns utplacerade lite här och var. Att företa en resa till jobbet går alldeles utmärkt även med en el-bil, väl framme är det bara att sätta i stickproppen i vägguttaget och ladda upp bilen tills färden bär av hemåt igen. Värre är det då att åka ut på lite längre resor, där har nuvarande lösningar problem att ta hela familjen ända upp till Treriksröset och/eller ner till sydspetsen från låt oss säga Gävle. Hade det funnits ett lika bra utbyggt nät av mackar för snabbladdning av elbilar som av bensin och diesel hade vi nog inte tänkt på det som ett problem nu. Som alltid vid teknikskiften väntar alla på alla, vilken teknik skall anammas och bli den som alla använder. Det är inte den teknik som är bäst som blir dominerande, det är de(t) företag som kan subventionera eller förskjuta inkomsterna framåt i tiden mest som kan räkna med en fortsättning på sin tekniska lösning. Du och jag kommer alltså söka oss till det som förefaller ge oss det bästa mervärdet, valutan för pengarna just vid övergången när vi är ute och handlar. I en övergångsperiod kommer hybridbilar att vara intressanta för många. Bilarna drivs då t. ex. av en elmotor och har en ”hjälpmotor” som drivs med bensin eller diesel.

På det sättet vill man ta fördelarna med flytande bränslen av idag där lagringen av energi sker i form av diesel och bensin med att slutligen driva fordonet med el. En lösning med hybriddrift ger utsläpp, om än kanske inte på känsliga ställen såsom i storstan, men de har istället också klumpigheten av att dra på mer vikt eftersom det är två drivsystem som används. Med alla lösningar finns dessutom problem med förlust av energi, bensinmotorn har bara en verkningsgrad på 20-25 %, resten går ut i luften till ingen nytta. Elmotorerna har betydligt högre verkningsgrad, men fordonen har problem med att behöva dra runt på tunga batterier. Det man hoppas på är möjligheten att förvara energin effektivare, t. ex. i flytande form och plocka fram den från förvaringen på ett sätt som inte tillför skadliga gaser eller annat till naturen. Önskedrömmen är då att hitta ett sätt att använda vatten, helst kranvatten för att driva fordonet. Då kan mackarna stänga bensinpumparna och istället erbjuda vattentankning och kanske mer fokusera på varor till bilägandet, dessutom blir vi inte beroende av de oljeproducerande länderna. Orosmolnet är då om någon (läs när) kommer på att vatten måste beläggas med skatt, även i privata brunnar.
Jan-Erik