En betraktelse av en busstur

En tidig vårmorgon sätter jag mig som vanligt på bussen för att ta mig till jobbet, en resa på c:a 7 km. På Navet (busstation i Sundsvall) är det som vanligt en man med gul varseljacka som plockar skräp efter de som inte orkar gå fram till papperskorgen eller askfaten. Därefter kommer sopmaskinen. Bussen startar och svänger av upp på Tivolibacken men där var det en lång kö p. g. a. vägarbete.

Vägarbete

Vägarbete pågår

Jag hör många suckar och stönande från mina medresenärer och vet av erfarenhet att det stönas och klagas lika mycket i de bilar som fastnat i kön.

Alltid när jag åker med bil eller buss spelar ingen roll så jämras och klagas det när man blir tvungen att köra sakta eller vänta för att det pågår vägarbete. Detsamma gäller när vägarna är i dåligt skick och min fråga blir ska vi låta vägarna vara utan skötsel eller acceptera utan gnäll att vägar behöver lagas och rustas upp?

Givetvis handlar det inte om de som läser Ratta Ren för de har förståelse för detta och tar alltid hänsyn till vägarbetarna. Resan fortsätter och nedanför Norrliden är alla träd fantastiskt gröna och genom fönstret mittemot kan jag se ut över vattnet i hamnen som är alldeles stilla. Vidare upp mot Haga och i trädgårdarna har syrenerna i sin färgprakt lila, vita och rosa nyss slagit ut. Bussen svänger upp genom Bosvedjan där det bland skogsdungarna kan skådas lupiner. Sista biten mellan de ljust gröna björkarna är marken täckt av vitsippor som egentligen borde ha blommat över men envisas med att blomma vidare. Snart dags att stiga av och gå några 100 meter längs med dikeskanterna fulla av tussilago. Vi hann alla fram i tid trots kön. Det är härligt att åka kollektivt och verkligen kunna se sig omkring. Jag tycker att kollektivtrafiken ska utökas, gå till även de platser som ligger en bit utanför centrum. Att det borde finnas mindre bussar som tog oss från affären och fraktade både oss och våra tunga matkassar nära våra hem. Då skulle bilen vara något som vi bara behöver använda till speciella utflykter och kanske lite mer äventyrliga resor. Det vore bra både för miljön, spara olyckor med personskador och som extra bonus möjligheten att njuta av omgivningarna.
Gunilla Lindskog
Annons

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: