Vi och våra hus

Det finns en replik ur en liten sketch som har bitit sig fast i mångas minnen: ”Vi har ingen lokal…” Det har alltid funnits behov av mötesplatser. Långt tillbaka i forntiden möttes människor med regelbundenhet till ting för att komma överens om hur man skulle leva tillsammans. Många är det filmer och böcker som visar på hur man tror, eller vet, att dessa möten gick till. Vi har inom olika folkrörelser ansett att mötesplatser har varit så nödvändiga att hus har köpts och underhållits under många, många år. Det finns en uppsjö av storlekar och utseende på dessa gårdar. Nykterhetsrörelsen har dessutom en organisation som stöttar just byggnaderna: Våra Gårdar. Men till vardags sköts dessa mötesplatser av oss ideella och vi känner fortfarande behovet av mötesplatser för vår rörelse.

Det har blivit dyrt att vara husägare.

Många är det hus och andra rörelseägda lokaler som har överlåtits till utomstående då vi inte har ekonomi att behålla dem. Vi kämpar på olika sätt att få intäkter för att kunna behålla ”våra gårdar”. Svårast är att påpeka för tilltänkta hyresgäster att det är alkoholfritt i våra lokaler. Många gånger så tappar vi intäkter på grund av detta krav. Och då skall vi inte ge vika för önskemålen; det får bli den dagen insats för nykterheten! Men det finns många tillfällen då vi kan bispringa omvärlden med lokal och varför inte också lite kringarrangemang?! Vi hyr ut lokal, ordnar fika, kanske lunch och någon liten frågeslinga eller underhållning och allsång med stöd av NBV . Vi får ta tag i de möjligheter som dyker upp genom att vara mycket omvärldsmedvetna och se till de möjligheter som faktiskt finns! Det är inte svårt att koka kaffe till oss själva och därför inte heller svårt att göra det åt andra. Det går att laga lasagne till oss, öppna surströmmingsburkar eller koka gröt till julfesten så att vi får träffas. Det går att göra för andra också och vi kan dessutom ta betalt! Inget hindrar att vi samtidigt visar hur roligt alla kan ha utan sprit.

Medlemsvärvning är alltid viktigt.

Jag har besökt ett hus som har ett underbart läge vid vatten. Där finns en brygga att bada ifrån och lägga till med båt om man så vill. Många använder badplatsen. Det finns också traditioner bland lokalbefolkningen att hjälpa till med ett och annat som skall göras vid huset. På väg därifrån stannade jag till och hälsade på några av de som hjälpt till under åren. De hade några bra idéer om andra saker som kan göras vid huset. Bland annat så tyckte man att en liten simskola för barn vore fint. När vi skiljdes åt fick paret broschyren ”Vi gjorde det” och jag kan ju se om de går med i MHF! Om de gör det så är simskolan nästa sommar ett bra inslag för den MHF-avdelningen! Men andra avdelningar har inte strand att tillgå eller grannar som har intresse av att hjälpa till: grannar som inte kan förstå att våra alkoholfria hus är en viktig del av samhället. Grannar som stjälper istället för hjälper. Då blir det svårt att orka med dränering av ekonomin år efter år. Inte heller kan man kanske förvandla huset till det ungdomens hus det en gång varit då teknik och intressen har utvecklats så mycket att det inte går att hänga med rent ekonomiskt.

Här har vi motpolen: huset kommer troligen att lämna rörelsen och bli någon annans. Dock finns historien kvar i väggarna och vi får hoppas att huset kan få samma viktiga betydelse för den nye ägaren som det haft för rörelsen: en mötesplats för människor och idéer.

En resande kanslist