Europeiska trafikantveckan 2010

Ridån har precis öppnats och cykel-bil-olycka spelas upp

Föregående år provade Gävle MHF något nytt för att informera folk, en fingerad olycka.
Gävle kommun tände verkligen på idén och ville köra något liknande igen, där planeringen gav att det skulle bli en cykelolycka.
Alla inblandade i ”räddningskedjan” ställde upp, allt för kunna träna tillsammans om situationen skulle uppstå i verkligheten.

Dagen före, ringde Anna-Karin Berglund, en av skolungdomarna från Hagsta och undrade om hon kunde få jobba med oss på lördagen i Gävle. Vad svarar man på det? Naturligtvis fick hon det.
Runt evenemanget kunde det sättas upp flera attraktiva och informativa aktiviteter såsom vältebil, alkolåsvagn, krocksläde tillsammans med att vi pratade med besökare.

Ambulanspersonal tar hand om de inblandade

Regionordförande Inga-Sara och hennes make Guy Cardell skulle köra ned Vältebilen från Sundsvall medan alkolåsvagnen kom från annat håll, fyllesglasögonen lånades från NTF.
Krocksläden, drycker och MHF-kassar med trafiksäkerhetsmaterial och en penna ordnades lokalt.

Det behövdes 2 statister till ”olyckan” och vi fann personen som skulle bli ”överkörd” ganska omgående bland personalen på Sjukhuset.
Det som visade sig vara svårast var att hitta föraren av olycksbilen, en massa personer tillfrågades om de kunde ställa upp, men ingen ville ställa upp.
Då kom vi på att tillfårga Inga-Sara om att vara förare av bilen, vilket hon med glädje ställde upp på.
Bättre statist fick man verkligen leta efter. Har hon varit skådespelare tro?

Chockad förare i framstupa sidoläge

När ”scenen” var klar med förare, bil och överkörd cyklist vid gatan där allt utspelade sig fick publiken, dvs. alla som var ute och gick i närheten se hela händelseförloppet på nära håll.
En person som är chockad, men inte nödvändigt fysiskt skadad, kan ge uttryck för många och stora känslor, medan den som faktiskt behöver vård ofta kan vara mindre benägen att ropa ut sin fysiska smärta.
Den chockade föraren (Inga-Sara) levde in i rollen och gav uttryck för de känslor som kan komma som alldeles chockad över att ha kört på en cyklist.
Inlevelsen i händelsen gjorde säkert att fler stannade upp och tittade närmare på vad som hände.
Representanter för t.ex. räddningstjänst, ambulans m.fl. berättade i högtalare om varje steg i arbetet, saker att tänka på och beakta och hur arbetet fortlöpte.
T.ex. spelades telefonsamtalet till SOS-alarm upp i högtalare så att alla kunde följa med i varje steg hur räddningsarbete fungerar.
En missuppfattning är t.ex. att ambulans och räddningstjänst anropas först efter samtalet, men där kunde man höra att så inte är fallet.
En viktig del att tänka på när man ringer är vara beredd på att svara på de frågor som SOS-ställer för att säkerställa att man direigerar ut räddningsfordon till exakt rätt plats utan att köra fel p.g.a. bristfällig vägbeskrivning.
Vissa frågor kan verka vara ovidkommande, men kan vara avgörande för att förbereda t.ex. ambulanssjukvårdare på rätt sätt.
Trots att det var frågan om en övning märktes det på personalen att övningen var verklighetstrogen.

Vältebilen användes hela tiden, en passande åkattraktion, några åkte krocksläde och alkolåsvagnen lockade många nyfikna.
Inga-Lill Domeij och Inga-Sara turades om att servera alkoholfritt efter själva räddningsaktionen.
BengtOlof demonstrerade ”fylleglasögonen” som lurar synen så det motsvarar att man är på fyllan.
Under hela tiden pratades det om trafiksäkerhet och MHF med alla personer.

Gävle MHF