Höstpromenad med Gävle MHF

Den första april gjorde vi i Gävle MHF ett försök att få ut medlemmarna i naturen. Vi var några tappra som gick en promenad i natursköna Hemlingby.
Vi gav inte upp utan bestämde oss för att prova till hösten igen.
Den 11/11 kl.11.11 bjöd vi in medlemmar och andra till höstpromenad med korvgrillning.
Väderprognosen såg inte så lovande ut men det skulle vara fint den 10 november och den 12 november med lite regn den 11:e. Det hinner ändra sig flera gånger hoppades vi.
När den 11:e kom var det 3 grader ”varmt” och ösregn! Typiskt!
Planerna på att grilla korv ståendes i ösregn lade vi åt sidan. Vi bestämde oss att i stället fika i Hemlingbystugan efter promenaden.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Kl. 11.11 hade 8 personer, trots vädret, ändå kommit. I regnställ och paraplyer gick vi en stig som kallas ”Storskogen”. Där möter man djur och växter i storformat. Sen gick vi en bit efter 2 km-slingan där vi hälsade på får i en inhägnad. De tyckte nog att det regnade för mycket och ville inte komma fram från sitt regnskydd.
Blöta men glada, gick vi in till serveringen i Hemlingby och hängde av oss de blöta kläderna.
Sen smakade det bra med kaffe/choklad/te och smörgås. En ny promenad till våren får vi planera in och hoppas på bättre väder.
BengtOlof Bokström

Annonser

Grötshow hos MHF Kramfors

Söndagen den 26 november klockan 16.00 arrangerade MHF Kramfors Grötshow hos Bollsta Folkets Hus i Bollstabruk . Innan gästerna gick till borden bjöd vi alkoholfri glögg. Ordförande Evert Strindin inledde Grötshowen med att hälsa alla välkomna och presenterade vår konferencier Stefan Åsander. Speciellt inbjudna gäster var Ragnar Forsberg och hans musiker, MHF VD Göran Sydhage, Ann-Christine Näsholm och Jens Melinder. Fiskdammen för barnen var speciellt uppskattad.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Foto: Nils Berglund

Programmet bestod av underhållning med Ragnar Forsberg med musiker vid tre tillfällen, servering av gröt och skinksmörgås, Marianne Sjölander informerade lite historik om Bollsta Folkets hus, sekreterare Per-Olov Törnkvist berättade om MHF Kramfors aktiviteter under 2017, MHF VD Göran Sydhage talade om alkobommar i hamnarna och arbetet mot alkohol och droger, Ann-Christine Näsholm berättade om sin nya bok, Jens Melinder från Polisen talade om nuläget i kommunen, vinstdragning i lotteriet och servering av kaffe samt Kramforskaka. Vi uppvaktade också vår mångårige medlem (62 år) Kjell Näsholm på hans 88-årsdag med en blomsterbukett. Ordförande Evert Strindin avslutar Grötshowen med att tacka alla medverkande.
Ett trevligt arrangemang en vecka före första advent med 60 deltagare, vuxna, barn och speciellt inbjudna gäster. Till sist vill MHF Kramfors tacka alla närvarande som bidrog till en mycket trevlig samvaro och personalen hos Bollsta Folkets Hus för bra service.
Text: Per-Olov Törnkvist

Korsordet 1 2018

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
11    
12 13  
14   15 16 17
18   19
20 21  
22 23 24  
25 26   27
28   29 30 31
32   33  
34 35  
36  

 

Vågrätt:

11. Radhusbiff

12. Engelsk titel

13. Är ni väl alltid
14. Utblanda

15. Har ambassadörer

17. Friarsvar?

18. Turkiskt folkslag i Ryssland

19. Gammalt mått

20. Finns i skida

21. Kommer igen

23. Inneha

24. Önskemål … hända

25. Smilar

26. Har sura bär

27. Någorlunda bra

28. Väderstreck

29. Är omgivna av vatten

31. D

32. Ej ut

33. Vackra

34. Ej medge

35. Avvattnar taket

36. Ser man kor på

Lodrätt:

1. Står präst vid altaret i

2. Gör katt mjölk

3. Felaktigheter

4. Vått mått

5. Var Jesus Kristus
6. Gegga

7. Gammalt bilmärke

8. Datorspråk

9. Fina blommor

10. Plockas fram till jul

13. Klocka

15. f.d. alkoholist?

16. Utförsäljning

17. ¾ månad

21. Rosar

22. Tidsålder

24. Känd Grönvald

26. Dialektala titthål

30. Tar fisk

31. Kan hon heta

33. Sportpinne

Gävle MHF 90 år

Den 25 augusti 1927 registrerades Gävle MHF-avdelning på MHF-förbundet, som
den 7:e avdelningen i Sverige. Den 25 augusti 2017, alltså exakt 90 år senare, samlades ett 50-tal festdeltagare i Betlehemskyrkans lokaler i Gävle. Där hade man ordnat trevligt dukade bord i MHF:s färger, gult och blått.
En stor utställning från Gävle MHF:s omfattande verksamhet fanns till beskådande och den första protokollsboken från 1927 fanns med!
Ett stort antal foton, och filmer från 1930-talet och framåt samt mycket annat material från verksamheten fanns med.
Gävle MHF:s ordförande Ove Sandert hälsade alla välkommen och började med att läsa upp det allra första protokollet samt den första verksamhetsberättelsen.
Det bjöds på 3-rätters middag: Västerbottenpaj, rökt renstek och lingonchutney som förrätt, örttäckt fläskfilé med potatismuffins, rostad vitlökssås och picklade grönsaker som huvudrätt och till efterrätt blåbärs-cheescake.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Till det serverades olika alkoholfria drycker.
En mycket bra orkester, Egons kvartett, underhöll med jämna mellanrum.
Förbundsordförande Maria Bergström representerade MHF-förbundet och höll ett trevligt högtidstal. Mats Laulainen från MHF Region Mitt, Kalle Sundkvist från NBV samt Kurt Arnaryd framförde också gratulationer.
Alla festdeltagare fick även en present, inslagen i ett för dagen framställt omslagspapper. Det var en sk. Powerbank ett hjälpbatteri till mobiltelefoner.
Inga-Lill Domeij från Gävleavdelningen berättade några roliga episoder från verksamheten Ta Paus. Hon kallade sedan upp Ove Sandert och BengtOlof Bokström till scenen. Hon berömde dem för ett gott arbete under många år. Hennes framlidne make, Sthen Domeij, Gävle MHF:s ordförande under många år, hade tidigare fått en förtjänstmedalj. Den gav hon nu till Ove och BengtOlof, fastsatt på en fluga som Sthen Domeij haft.
Ove Sandert kallade även upp de tre medlemmar på festen som varit med längst i MHF. Det var Anders Svensson, Kurt Arnaryd och Arne Engstrand.
De två första fick ett minnesmärke och Arne Engstrand utsågs till Hedersmedlem, för förtjänstfullt långvarigt arbete för Gävle MHF.
Kvällen avslutades med lotteridragning och kaffe med jubileumstårta.
Ove Sandert

Sång- och musikkvällar

Höstens musikkvällar utökas med en extra kväll. Bilar samlas varje gång tidigt på parkeringen med förväntansfulla besökare som sedan går in och slår sig ner vid borden i GT-gårdens stora sal. Placeringen av borden ger känslan av ett mysigt café där man träffar gamla bekanta och får uppleva underhållningen livs levande på nära håll.
Besökarna brukar småprata med varandra och visa sin uppskattning genom att applådera när musikanterna går fram och tar plats med sina instrument. Kl.18:30 drar underhållningen igång med sång och musik. Det brukar komma 10 till 15 musikanter som utifrån egna och publikens önskemål framför låtar. När det spelas upp passande danslåtar (Hambo, Schottis, Polkett/Snoa) bjuder par upp till dans och tar en sväng-om mellan borden. Under kvällen får man höra dragspelslåtar, folkmusik, country och en och annan låt av Evert Taube.
Tore Berglin och Jättendals Hembygsförening presenterade en av kvällarna under fikapausen sitt och hembygdsföreningens arbete med att sammanställa stora och små händelser under 100 år. Det är ett unikt material som återberättar och gör nedslag i historien t.ex. vid möten med profiler från Jättendal, skrönor, bogsering av ånglok på E4, krock med tåg, surströmmingspremiärer, omändringar av skolan fram till nedläggningen och andra gånger när Jättendal varit i centrum för händelser. Hembygdsföreningen har även inspelningar på bygdemål med berättelser från skolans värld och förr i tiden, med röster som var kända på sôckna. Där finns även frikyrkohistorien och idrottsföreningen med på jättendalsmål. Alla jättendalingar och alla som har anknytning till Jättendal borde ta del av materialet. Informationen kan då säkras för framtiden och ger en bakgrund och förståelse till hur bygden växte fram till vad det är idag.
De av stunden inspirerade, kan framföra sånger och en historia eller två. Det ger kvällarna varannan torsdag en musik- och sångupplevelse som alla får vara delaktig i där sångare och musikanter skall ha en eloge för att de bjuder på sig själva under två och en halv timmes tid.
Sång- och musiklusten är på topp så att publik och musikanter gärna vill stanna och ta några låtar extra innan kvällen avslutas och alla får vänta två veckor till nästa gång.
Gensvaret från publiken har varit så stort att det blir en extra musikkväll den 7 december, då troligtvis med lite julstämning, för att möta upp mot önskemålet om en till musikkväll.
Jan-Erik Lärka

Surströmmingen blir en glad strömming

Kvällen började med att de samlade gästerna fick höra en dikt av Bo Grapen om att –”surströmming är bättre än korv”. Och de flesta av de 35 talet samlade höll med diktförfattaren.
När årets strömming skulle åtnjutas var tre ( 3 ) nykterhetsföreningar i Sundsvalls området värdar för kvällen. MHF Zaedi Danielsson hälsade alla varmt välkomna till MHFs sommarhem Viinoret. Flera av gästerna hade aldrig varit på Viinoret, så Guy Cardell berättade lite historia om huset och dess nuvarande användning. Under tiden maten intogs såldes det lotter till förmån för föreningarna. Ännu en surströmmingsdikt hade gästen Lisbet Torkelsdotter hittat, som hon delgav de samlade. Ångermanlands författaren Nicke Sjödin Röån, hade också smak för suringar. IOGT-NTO-damerna Mariann Wasserman och Kerstin Merbom stod för det ”goda i köket”. Mariann kunde även berätta lite om höstens IOGT-NTO arrangemang.
I väntan på kaffe/the och en god kaka, blev det frågesport. Frågesport om allt mellan himmel och jord, föreningskunskap till kungligheter. Kvällen vinnare på entrébiljetten gick till Gun Israelsson, MHF Sundsvall.
Kvällen avslutades med lite allsång och några tänkvärda ord av Föreningen Blå Bandets ordförande Gunilla Lindskog som tackade de församlade och hoppades att vi kommer att ses snart i någon förening.
Tack för en ”sur” men glad kväll.
Zaedi Danielsson

Säg ifrån mot Gårdsförsäljning

Frågan om gårdsförsäljning av starkvaror har åter aktualiserats. Precis som som med andra förslag där argumenten kommer av viljan att det skall införas, inte för att det är något bra eller behövs. Redan förra gången när frågan var uppe fick till synes, på ytan, oskyldiga och sakliga argument och information utrymme som inte har där att göra.
Tonläget blir med sådan ”information” högre än nödvändigt och mer desperat, med pajkastning och vad skulle kunna betecknas som dubbelbluffar, omvända fakta, överdrifter, ovidkommande jämförelser av äpplen och päron, där man arbetar med att få åsikter att framstå som sannolika fakta. Fler och fler bemästrar nu konsten att förminska fakta till åsikter och ogrundade åsikter utan substans att bli dagens sanning. Går de sedan krydda med att åsikten framförs av en person som representerar alla människor, eller åtminstone en majoritet är fortsatt argumentation överflödig. ”Alla” tycker ju (eller borde) tycka precis så och allt annat är därmed uttryckt av minoriteten och därför irrelevant. Vi har fått se världsledare som lägger ut dimridåer, frångår ämnet, slirar på sanningen, utelämnar fakta och ljuger där det är svårt för mottagaren att kontrollera hur det sedan faktiskt ligger till, men så har kritiken också varit stark.
Argument för gårdsförsäljning att det skapar arbetstillfällen låter som det skulle trygga hela landsbygdens fortsatta överlevnad, men meningen med microbryggerier är just att det handlar om en- eller fåmansföretag. Blir de många måste de omstrukturera och gå ihop för att det är den som går bäst som klarar sig i det långa loppet. Alla företagare som skapar jobb och tillväxt ute på landsbygden behöver enklare regler, inte bromsklossar, men det gäller även utan gårdsförsäljningens införande, så argumentet hör därför inte in i sammanhanget. IOGT-NTO har tittat närmare på argumentationen och kommit fram till att det saknas underlag till undersökningar eller statistiska beräkningar om turism som styrker påståenden om vad det kan göra för näringen. Argumentationen bygger istället på ”generella ekonomiska antaganden” och erfarenheter från branschen i stort och alltså inga fakta som säger att turismen kommer att av gårdsförsäljning. Vidare behöver inte det ”närodlade” processas för att bli starkvaror i flytande form utan gör bäst nytta när det stannar vid delikatesser från trakten, men alkohol är inte hälsinge-ostkaka, kôlbullar, nyslungad honung, husets saft eller glôdhôppor. Alkohol är inte en vanlig vara, och ska därför inte heller behandlas som en sådan.
Det som behövs är en levande landsbygd som just lever, låt den därför blomstra av sina unika förutsättningar med olika grödor, inte av en och samma gröda. Turism behöver ett fylligt och varierat utbud för att frodas över tid. En stor bredd med varierat utbud av upplevelser, boende, mat och underhållning som kompletterar varandra bör prioriteras istället.
Det har skickats in en finurlig frågeställning till EU-kommissionen och kommissionären som ansvarar för konkurrensfrågor, troligtvis för att den vägen sågs som mest framkomlig att få ett svar som kan tolkas gynnsamt om man vill införa gårdsförsäljning. Det är dock EG-domstolen och inte kommissionen som i så fall avgör monopolets ställning gentemot gårdsförsäljning. Två statliga utredningar har redan visat på att försäljning av alkohol direkt till konsument från tillverkare i Sverige är oförenligt med Systembolagets ensamrätt enligt EU-rätten. Det ger således stöd för att läsa svaret från EU-kommissionären att nuvarande form är rätt.
För att besöka gårdsbutiker som säljer alkoholhaltiga drycker behöver man färdas en bit, speciellt som förväntningarna är att dessa försäljningsställen skulle dyka upp på landsbygden. Ur vår synpunkt vore det olyckligt om någon beger sig ut i trafiken efter öl- eller vinprovning. Skulle ändå det komma ett införande av gårdsförsäljning måste insatser ske som är effektiva. Inlämnande av bilnycklar med utkvittering genom alkolås för kunna köra hemåt? Är övernattning? (Är därmed hotell-liknande sidoverksamhet förenligt med småskaligheten?)
Systembolagets monopol på marknaden finns där för att återföra medel till staten för de skador som alkoholintag medför. Modellen gör att ingen enskild pekas ut, men indirekta kostnader täcks och fördelas över gruppen. Att ta bort den delen och istället ge småskaliga aktörer en liten vinst, men fortsatt förorsaka mänskligt lidande så att hälsovård och kommunernas sociala budget belastas med extra kostnader är inte ansvarsfullt och helt enkelt oacceptabelt. Alkohol är ett av våra största folkhälsoproblem och alkoholberoende är en folksjukdom som inte bara drabbar personer direkt utan även indirekt t.ex. i form av medberoende. Skador på tredje person handlar exempelvis om barn i familjer med beroende eller personer som utsätts för alkoholrelaterat våld eller övergrepp.
Överdrifter om att torrlägga Sverige eller restaurangnäringen tas upp för att röra upp känslor, men tillför ju inte saklighet i argumentationen. Den svenska modellen drar in pengarna som motiverar alkoholskatt och Systembolagets plats.
Finland brukar tas upp som exempel för att man hade gårdsförsäljning långt innan det blev känt ”officiellt”, ifrågasätts för deras lagstiftning kring gårdsförsäljningen. Om EG-domstolen anser att de gynnar de lokala producenterna kan dras alkoholmonopol gå om intet. EU-kommissionen anser nämligen att de inhemska producenterna i Finland gynnas framför producenter från andra EU-länder, vilket gör att Finland försöker vrida och vända på formuleringar och regleringar för att hitta något som EU kan godkänna.
Förespråkarna vill skifta fokus bort från just följdverkningarna och istället peka på individuella orsaker och förhoppningar om förbättringar som i bästa fall presenteras i vad som för ovana öron tolkars som utfästelser. I Dagens Nyheter kommer det till uttryck ”Med ett minimum av kreativitet går det att hitta en lösning som tillfredsställer både besökare, bönder och Brysselbyråkrater.”
Produkterna kommer utvecklas med tiden och när finsmakarna med intresse för lite exklusivare varor hittat en annan och exklusivare produkt är det närmaste för producenter att skapa en billigare variant som lockar bredare massor. Dagens samhälle fungerar så, se bara på elbilen, smarta telefoner osv, de första är dyra så bara några få kan köpa en, men efter ett tag kommer billigare och mer avancerade versioner i allt större upplagor.
Vissa anser att det är fantasifullt att tro att ungdomar och alkoholmissbrukare skulle göra sig besväret att bege sig till ett bryggeri eller en delikatessbutik för att få tag i alkohol. I närheten av Mackmyra Whisky, Blaxta Apple Ice Wine eller Jämtlands Steamer skulle kan man väl ändock tänka sig att de kommer ”äga” alkoholkonsumtionen? För den som är törstig så ha priset ingen betydelse, bara man får det man är ute efter. För att göra en liknelse med något annat: ”Han har inget problem med att bensinpriset gått upp så mycket och blir ännu högre på sommaren, för han handlar ändå bara för 100 kr varje gång”.
Skulle gårdsförsäljning bli verklighet där varje ställe blir ombud för Systembolaget kan man utan allt för mycket tankemöda räkna ut att ovanstående antagande om var ungdomar och alkoholmissbrukar kommer uppehålla sig, infrias ganska snart.
Även i liten skala introducerar man problem, inte för försäljningen i sig, utan för att det innebär att man inför ett vinstintresse till vilket det kommer en uppdriven försäljning och konsumtion av alkohol i detaljhandeln. En av anledningarna till att Sverige har lägre alkoholskador än resten av Europa är att det inte finns något incitament på Systembolaget för att få människor att köpa mer alkohol än de tänkt sig som kommer med rabatter och ”köp 3, betala för 2”-erbjudanden.
Att gårdsförsäljning skulle vara en avgörande tillväxtfråga för glesbygden är därför svårt att se även om det hävdats bland annat att det skulle leda till en mer levande landsbygd. Vad man bygger sådana påståenden är oklart och inget som någon presenterat fakta om, bara åsikter i vanlig ordning.
Jan-Erik Lärka